Ett av världens äldsta motorcykelmärken grundades i Birmingham 1861. Företaget, som ursprungligen var en vapensmedja, startades av 14 vapensmeder som letade efter nya produktionsområden när efterfrågan på skjutvapen sjönk. BSA började tillverka cyklar på 1880-talet och strax efter sekelskiftet, närmare bestämt 1903, presenterades den första motorcykelprototypen, som mer eller mindre var en cykel med motor på. BSA tillverkade inte bara cyklar och motorcyklar utan även andra fordon. 1907 kom den första bilen och bara ett år senare sålde företaget 150 bilexemplar. Två år senare hade BSA flera olika motorcykelmodeller att erbjuda kunderna och 1910 köpte de upp Daimler Motor Company.

Framgångsrika både under freds- och krigstid

Motorcyklarna utvecklades under början av 1900-talet och det ledde till att BSA blev den ledande tillverkaren av encylindriga toppventilsmotorer under 1930-talet. Inte långt före andra världskrigets utbrott lyckades fabriksteamet ta fram en 500-kubiksmotor som höll en genomsnittshastighet på 160 km/h under ett helt varv på Brooklandsbanan. Den bedriften gav fabriken utmärkelsen Gold Star. Ingen kunde stoppa andra världskrigets utbrott och krigsåren satte även käppar i hjulet för den fortsatta utvecklingen av civila motorcykelmodeller. Istället backade BSA tillbaka mot sitt ursprung som vapensmedja och fokuserade på att leverera motorcyklar till den brittiska armén. M20-modellen hade en encylindrig sidventilsmotor på 500 kubik, en modell som fortsatte att tillverkas som civilmodell efter krigsslutet men då med modellnamnet M21 och med 600 kubik samt avsedd för att användas med sidovagn.
Ett drygt år efter andra världskrigets slut lanserade BSA sin första tvåcylindriga motorcykelmodell. Den fick namnet A7 och hade en motor på 500 kubik. Det här var också början på utvecklingen av en rad modeller av både standard- och sportmodellskaraktär. Här återfinns klassiska modeller som Star twin, Super flash, Shooting star, A10 Golden flash och A10 Road rocket. Eran med A7/A10 modeller varade fram till 1963.

Samma teknologi till en- och tvåcylindriga motorer

Efter andra världskriget vidareutvecklade BSA även sina encylindriga motorcykelmodeller. Man satsade förutom på 350- och 500-kubikare även på mindre fyrtaktare med 250-kubik och lättviktaren BSA Bantam med 125-kubik. BSA, som redan före kriget varit framgångsrika på tävlingsbanorna, dominerade mc-racingen totalt under den första halvan av 1950-talet. Det spelade ingen roll om det handlade om motocross, roadracing eller trial, allt tillhörde BSA. 1962 var det dags att presentera nästa modellgeneration. Man övergav konceptet med separat växellåda samtidigt som både de en- och tvåcylindriga motorerna fick ett enhetligt utseende även om mycket av tekniken på insidan var densamma som tidigare. De encylindriga motorerna fick namnen B25, B44 och senare B50, medan den tvåcylindriga motorn döptes till A50 och A65 beroende på om man ville ha 500 eller 650 kubik. Tvåcylindersmotorn hade nya förbränningsrum som enligt obekräftade källor kopierades från Jaguars nya V12-motor. BSA:s framgångar höll i sig under hela 1960-talet, inte minst tack vare samarbetet med Triumph som blev en del av koncernen 1951. Men konkurrensen från de japanska tillverkarna ökade och 1973 var läget akut för BSA/Triumph. Följden blev att motorcyklar med BSA-märket slutade tillverkas medan Triumph gjorde ett försök i ytterligare något år. Det har gjorts försök att återuppta produktion under namnet BSA men försöken har inte fått någon framgång.